God is dead: What next?

Once you've heard Beefheart, it's hard to wash him out of your clothes. It stains, like coffee or blood. Inledningsvis ett erkännande, jag har aldrig fattat Frank Zappa. När jag var ung, blåögd, naiv, tjugo…

And always remember, kids, politics is pigshit #8

Lagom till att det lackar mot jul är den vedervärdige mannen från Partille tillbaka. Vi talar förstås om The Mongonaut och en ny omgång av "And always remember, kids, politics is pigshit". Och den här…

This is the home of the vain

Vad gör man när man försover sig till jobbet en fredagsmorgon? Inte mycket. Man vänder på sig, gäspar lite kattlikt, funderar i fem sekunder om man orkar gå upp eller om man ska stanna i…

Weak is the new strong

Summeringens tid är inne - nu ska  popåret mätas vägas och delas upp enligt konstens alla regler. 2010 ska ramas in för eftervärlden. Alla sitter med facit, alla har givetvis fel - även jag. Pophistorien…

Tactics in life: Aiming low, getting high

Året i fullängdsformat Om jag ska vara helt ärlig mot er - och varför skulle jag inte vara det - måste jag erkänna att jag egentligen inte gillar fullängdsalbum. Inte ett skit. Jag kan knappt…

It’s a… it’s a… bö… bömb!

Ända sedan hon var femton och såg Anna Karina dansa i Bande a Part så drömde hon sig till Paris rökiga kafeer och om att bli upphånglad av en äldre man med visserligen odiagnostiserad lungcancer …

The evil is not in extremes

Jag börjar allt mer komma till insikt om att den här bloggen mer och mer har fått formen av en enda lång och storartad hyllning till den avlidne Lennart Persson. Ta bara en sådan sak…