Taggad: girls are weird

C’Mon Bee Stings and all

If you are going to San Fransisco be sure to…meet Thao & Mirah. Två av västkustens finaste indieröster har kurtiserat varandra och sett till att skapa utrymme för lite gemensam kreativitet. Thao imponerade med sitt genombrottsalbum ”We brave bee stings and all” från 2008. Jag ska villigt erkänna att jag inte har lyssnat så himla mycket på hennes skiva sedan vår första smekmånad. Desto mer har jag lyssnat på det andra förnamnet i denna mini-superduo. Mirah har med imponerande konsekvens levererat egensinniga små popstycken under hela 2000-talet. Ständigt intressant. Ständigt på jakt efter nya uttryck. Men. Kanske var hennes finaste stund skivan ”C’mon Miracle” och låten Jerusalem (fast ”(a)spera” är ju fantastisk också och…).

YouTube Preview Image

Thao & Mirah kompletterar varandra på ett fint sätt och låter faktiskt som en ny enhet, inte som två delar. De har dessutom lite intressanta samarbeten, t ex med TUnE-YaRdS, så jag säger bara, let’s crank it up to 11!

Thao & Mirah – Eleven

The Punks Are Writing Pop Songs

Mika Miko är död! Länge leve Mika Miko Bleached!

Systrarna Clavin tar ett steg åt sidan. De går från att hänga med de tuffa arga tjejerna i skinnjackor med polska fulcigg i näven till hänga med gänget bredvid med anoraks och nyutgåvor av Stig Larsson under armen istället. Tyvärr misslyckas de anamma mespopen helt men lika glada är vi för det när resultatet låter såhär:

Bleached- No Friend Of Mine by oogabooga

Bleached – Francis EP! Första sjuan på Ooga Booga! 500 ex! Vårpirr i magen!

The girl’s distracted

Hot girl groups give me wood?Ibland blir man bara så där härligt till sig i trasorna. Med rätt saker i lurarna står man ut med världskrig; jag tror till och med att man överlever ett liv utan kladdkaka. Det må vara ett fattigt liv, men så länge som man har överjordisk skit som The Flips ”I Just Don’t Know Where I Stand” klarar man sig bra. Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att jag känner mig som jag föreställer mig att människor som är med i Frälsningsarmén eller Missionskyrkan känner sig. Salig. Proppmätt. Mäktig. I väntan på belöning. If you know what I mean. The Flips kommer från Milwaukee och har två sjuor inristade på kolven. För något år sedan släppte de ”That Girl Stacy” på Bancroft Records och nu har de en ny sjua ute på allas vårt favoritbolag Hozac Records. Och jag måste säga att ”I Just Don’t Know Where I Stand” är helt i klass med de bästa prylarna som All Girl Summer Fun Band och The Rondelles slängde ur sig för ett par år sedan. Vi snackar Shangri-Las, Susan Barrett och The Beatle-ettes. Det är lekfullt, enkelt, dränkt och med riktigt bra popmelodier. Precis så där som du alltid drömt att riktigt bra pop ska låta.

The Flips: I Just Don’t Know Where I Stand

Skiten köps bäst direkt från Hozac Records. Och jag behöver väl knappast säga att det är väl spenderade pengar.

French kiss

Ok, innan ni börjar frukta att Our Favourite har förvandlats till frankofiler, hoppat in i någon traktor och börja kräva pensionering strax efter 50-strecket vill jag bara säga lugn, lugn, läs vidare. Men. Innan vi skyndar vidare kontemplera gärna över att ingen varit lika cool som Belmondo eller behandlat en boll som Zidane. Sedan kan vi tryggt dra vidare till The Pacific Northwest (puh!).  Melanie Valera, som det här blogginlägget faktiskt handlar om, må nämligen vara född i Frankrike men är musikaliskt rotad i indiehögborgens Olympia, Washington i États-Unis d’Amérique. Hon har fattat att hänga med Mirah och The Blow och framför allt; hon har fått Calvins välsignelse och ger ut på K under namnet Tender Forever. Om ni fortfarande är tveksamma, det är lugnt, Tender Forever har gjort sin läxa och gjort indiecover av billboardlåt.

TenderForever – My Love

Ok? Då kan vi koncentrera oss på nuet och TF’s kommande tredje skiva. Självklart utgiven på K. Ett smakprov:

TF-Only TheSounds You Made

She Has Seizures And A Crush On You

Perfektion! Jag ville inte ens veta vem Kate Ferencz är eller vad hon sysslat med innan. Gräver man för mycket så får man ofta upp skit som att favoritlåten med ens favoritband är en cover på ett cheesy Oi!-band (Home Blitz jag tittar på dig!). Inte för att jag ens vet var jag skulle börja med Kate Ferencz. Någon kassett här, nån kassett där, några kommentarer om att hon är galen live, men vi bryr oss inte. Det Viktiga är att hon har en smutsig snuskig poppärla i låten Sitting In A Tree Kissing utgiven förra veckan på Clan Destines samling. En poppärla vars kniv och gaffel trummande intro snabbt flirtar med California Über Alles innan den hoppar upp på Beat Happenings axlar och hånglar upp dig med ett up yours i ansiktet.

Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.